Vinkelgatan, Helsingfors ca 1910: 'Här samlades vi om kvällarna omkring lampan i salen och bordet med den röda plyschduken, som så hörde till stämningen. Mama läste högt medan vi handarbetade. Ofta satt man också i matsalen kring den gamla taklampan, som man först fyllt med petroleum – ända tills vi här fick uppleva underverket, att man fick ljus genom att vrida på en strömbrytare på väggen' - Bärbi Luther. Här firas kanske just glödlampans intåg. Från vänster Amanda Lundgren, Agnes Luther, Marie Luther, Käthe Luther, Alexander Luther och Kurt Bruncrona.

Hemma bäst

 Det lutherska bildarvet består till över 90 procent av vad som kunde kallas albumbilder – människor och hemmiljöer. Med en viss läsning mellan raderna kan man skapa sig en uppfattning om hur livet inom hemmets fyra väggar artade sig från 1800-talets slut till 1900-talets början.

Urvalet nedan är förstås arkivariens subjektiva val, så man behöver säkert inte tänka sig att alla hemmakvällar var fulla av kvartettsång, amatörteater,  högläsning eller sömnad. Sannolikt följde under mycket längre perioder en räcka av kvällar med läsning – av böcker, för tidningar var det tunnsått med.

Men det är tydligt vad man gärna fäste på film, och också skickade till vänner och släktingar med hälsningar: Vi sysslar med kultur, och gör vi inte det så gör vi åtminstone något nyttigt – broderar, syr och stickar.

Ofta är det den kvinnliga blicken på kvinnan som bestämmer var kameran skall stå. Inte så underligt, då antagligen cirka 3/4 av fotograferna var kvinnor.

Det är kanske en tillfällighet att just handarbetena fått en så stor roll i bilderna. Henriette "Jette" von Lampe, (född Berg 1824, död 1923) slog sig under sin tid som ensamförsörjare efter makens död 1866 fram med både handarbetsprodukter och handarbetsundervisning i hemstaden Reval (Tallinn). Men hon hade en annan inkomstkälla också – lägga in killo, en liten strömmingsart som förekommer längs Estlands kust, och det har inte förevigats på en enda bild.

Handarbetsintresset (och en hel del mönster) gick i arv till Jettes dotter Marie Luther (1850-1934) som i sin tur förde det vidare till sina döttrar Agnes, Käthe, Martha och Bärbi, medan Maries söner inte syns posera med nålskrinet (däremot nog sonsönerna på en bild, i unga år). I tredje led har emellertid entusiasmen för sömnad en aning svalnat, av minerna att döma.

Några bilder från Käthe Luthers tid som studerande vid bildkonstskolan i Danmark sticker av i mängden med sin omedelbara uppsluppenhet. De är från Käthe Luthers tid vid konstskolan i Köpenhamn 1912-1913. Där tog man ut svängarna i bästa konstnärstradition.

En sak som bilderna visar: det var mycket dunkelt i rummen, speciellt vintertid, och det elektriska ljuset räckte inte heller riktigt till. Man läste i det lilla dagsljus som kom från fönstren, bilderna som togs med det blev s a s ensidiga.  De inomhusbilder som blev någorlunda tekniskt lyckade före 1930-talet är nästan undantagslöst tagna med blixtljus.